Tack för peppet angående Liljevalchs, det värmer. Och nu är det inte många pojkar kvar att måla, tänkte ge dem en karg landskapsbakgrund också någon gång i september.
Jag och P pratar nästan varje dag om detta att sätta upp nästintill omöjliga mål för sig själv, något som jag känner börjar anta en diffus men reell form. Ett kanske mindre omöjligt mål för mig har varit att bli bättre på att hantera akvarellen, samt att måla personer av det manliga könet. Tidigare tycker jag bara att jag använt akvarell för att täcka en yta, istället för vilken annan färg som helst bara för att det är vattenbaserat och ja... billigt, helt enkelt. Men i och med arbetet med The Little Knitters så har jag börjat förstå hur färgen fungerar. Jag har dessutom fått en ny taste in men! Alla ídéer till framtida motiv innehåller för tillfället män och pojkar. Är så glad att alla faktiskt fått relativt egna ansiktsuttryck och att de trots blandningen av kläder (från 80-tals träningsjackor med typ glansigt foder till grova stickade koftor till frack till sjömanskostym) inte viker av alltför mycket från varandra.
Nu, helg. Jag ska försöka mig på rollen som homecomingqueen.
4 kommentarer:
Du ÄR The Homecoming Queen
Ha ha! Vilka underbara skrev! Fint målat.
Det blev strul?! Det jag skulle säga var att de hade hemskt fina skrev!
www.saravide.se/blog
mia - I am! I am!
sara vide - Haha! Tack så jättemycket! Jag vet, de blev mer kolossala än vad som var planerat. Tror det har att göra med 1) jag är inte van vid att måla män, och därför accentuerar skrevet för att vara säker på att de ska vara just män 2) kameravinkeln.
Skicka en kommentar