Jag har litet problem med Dorte. Tanken bakom tavlan "The last yule of little Dorte", var att illustrera den lilla flickans sista jul - sentimentalt, krispigt och litet skrämmande, så ville jag ha det. Jag ser framför mig en stundande tuberkulos, eller dylikt. Då det är hennes sista jul, får hon därför göra precis som hon vill, därav rosetterna kring djurens halsar. Min första tanke var inte att det skulle se gulligt ut, utan att det skulle se ut precis så som Dorte vill att det ska se ut, under hennes sista vinter. Men, djur plus rosetter equals gulligt i överkant. Mitt problem: ansiktet. Jag är inte bra på att teckna ansikten, eller ansiktsuttryck. Är hon glad, ledsen? Förnumsig? Den enkla vägen ut är att låta henne blunda. Men det känns trist.
(jag gråter blod över hur dåligt min scanner plockar upp färger och djup i bilden, den är så himla mycket finare på riktigt - och Varför känner jag mig tvungen att påpeka detta?)
♥ ♥ ♥
Mark my words, det finns inget säkrare tecken på att den långa väntan på adventan är över/har inletts, då min fina fina vän A börjar julblogga. Det är först då det är på riktigt: så gå nu vilse i snåriga tankegångar, strömminglådor och ett hurtigt navelskådande av vår jävligaste högtid som är så Hon, och så sprakande gnistrande att det omvänder, döper och stöper mig varje år.
♥ ♥ ♥
Vidare njuter jag skoningslöst vid läsningen av en av mina favoritbloggare (dagboksskriverska av högsta rang) Moas tilltag att i samhällets tjänst betygsätta en mängd krubbor, baserat på utseende, funktionalitet och prisvärdhet. Internet är en obehaglig plats på många sätt, särskilt när man efter flera års idogt läsande kan få för sig att man känner någon som man läser, men som man inte känner. Men om jag ska våga mig på något liknande får benknäckaren bli mitt offer: hon är fantastisk; varm och kall; här nu och då och alla borde läsa hennes dagbok.
Min egen julkrubba sorteras under kategorin västerländsk standardkrubba: funktionell, prisvärd, klassisk. Många, inklusive jag själv, har nog lekt med sina krubbor lika hämningslöst som med legobitar som inte vill passa in, eller barbiedockor som måste straffas för sin olydnad. Mina lekar slutade alltid med att Maria rymde med kung Balthazar, och att en mirakulös utökning av den gulliga fåraskocken stal Jesusbarnets fifteen minutes of fame.
Vidare fastnade jag särskilt för Moas exempel på krubbor som även är speldosor (se under). Gillar att det är en speldosa, himlen, landskapet, figurernas positioner, att djuren fått en egen hage osv. Men snart inser jag att anledningen till att den får mitt hjärta att ticka är faktumet att jag är och förblir född i mitten av 80-talet, och min person är genomsyrad av amerikansk väldoftande plast, fantasilöshet och omöjliga projekt. Frågan varför Mattel inte har producerat ett Polly Pocket Nativity Scene Compact Play Set, kommer att hålla mig vaken om nätterna!
Bilderna är lånade från: Christmas Decorations & Gift Store; Benknäckarvals - ostadig sedan 1999; Only Polly Pocket.
5 kommentarer:
hm. jag gillar egentligen att hon inte har nágot ansikte. det ger mer rum till egna tankar och föreställningar, pá nágot sätt.
Ohoho... Jag som också är född i mitten på 80-talet och lekte våldsamt mycket med polly pocket (samt för evigt förbannar Mattel för att de slutade tillverkas) känner samma sak för den där lilla speldosan.
Jag ser ett par rosiga kinder framför mig men ganska tom blick (lite mona lisa). Som att hon själv vet att det är den sista julen hon kommer att uppleva. Den är ju inte bara puttinuttig utan den är lite dramatisk. Dova färger till trots för rosetterna.
Jag skulle föreslå att hon kanske ser lite sjuk ut, typ lite ringar under ögonen eller något. I alla fall så att bilden inte bara blir söt utan otäck också. Otäck och söt är en väldigt bra kombination tycker jag! Eller lite arg?
fröken lila, boysen, woa - Tack för era kommentarer, jag blir alltid lika glad när jag får litet svar i min virtuella brevlåda! Nu har jag målat hennes ansikte och det blev en blandning av alla förslag: fräknar (sött!), men ett skrämmande ansiktsuttryck (otäckt!) och ögonen lämnades tomma. Måste scanna scanna
Skicka en kommentar