(trots ett onyktert löfte om att aldrig börja modeblogga så...) ... såg jag ut så här på juldagen, när jag firade Ös tjugofjärde födelsedag.
The Christmasholiday flew by, with many celebrations, parties and such. For most of the time I wore that dotted dress - with a feeling of being appriciated for it, I guess. One night I went for a long walk in the middle of the night, getting my shoes all dirty and my legs freezing under a starry sky. Some nights, I just want the road ahead to appear as endless. But roads are, most of the time, disapointing.
Till sist annandagen, som spenderades i hemvändandets tecken. När musiken äntligen tystnat drog jag och P ut på exkursion, sökte efter den lilla inre och yttre vildmark som stod att finna, och jag trippade hem runt 04.30 på leriga kilklackar och ett huvud som dunkade av allt annat än det lilla som dracks upp. Så P, bilden är till dig, med skillnaden att varken du eller jag bör oroa oss över David Borings tveksamma blickar. Inte nu.
The Christmasholiday flew by, with many celebrations, parties and such. For most of the time I wore that dotted dress - with a feeling of being appriciated for it, I guess. One night I went for a long walk in the middle of the night, getting my shoes all dirty and my legs freezing under a starry sky. Some nights, I just want the road ahead to appear as endless. But roads are, most of the time, disapointing.
2 kommentarer:
Du är söt som socker!
Julrimmet från mamma! HAHA. Fantastiskt. Jättesöt klänning/foto och trevligt med en David Boring-ruta.
Skicka en kommentar