fru fortuna och herr fry

Har laborerat med diverse arbetsprover som jag ska lämna in till en uttagning imorgon. Med en stor (nej, snarare gigantisk med tanke på att det enda jag har vid sidan av min icke-existerande konstnärliga utbildning och erfarenhet är min charm, och let's face it, den ligger på minus denna månad) portion tur hoppas jag att på så vis få både en viss inkomst och en väldigt rolig sysselsättning under en de dammiga sommarmånaderna.

... vid närmare eftertanke är det nog sömn jag behöver, inte medlidande. Det tar mig aldrig någonstans. Om jag behagar vakna imorgon, skulle jag inte ha någonting emot att bli väckt av mr Fry:

- It appears to be morning. Very inconvenient, I agree. I believe it is the rotation of the Earth that is to blame, Sir.

- I'm afraid the staff has absconded, Sir, and it is my day off. I trust it would not be too onerous, Sir, to make your own exquisitely sliced toast and perfectly cooked breakfast?

- Let us seize the day and take it roughly from behind, as the Colonel used to say in his unfortunate way.

- The world has been very anxious to hear from you for the last eight hours. Shall I inform the news agencies you're about to rise, Sir?

- It is time to face the day. Shall I cancel your appointments and book a hotel for a month in Seychelles? Very good Sir.

Tomorrow, I'm going to turn in some material of mine to an art-contest. Oh, how I hope I'll slip into the bunch of lucky winners, since it would give me both some much needed money, but also something exciting to occupy myself with during the dusty days of summer.

Hund, istället för pausfågel

Flytten och allt därikring har slitit ned mig till fotknölarna. Om jag haft en pausfågel i min ägo skulle jag posta den här och nu. Istället den bronsskulptur av en italiensk vinthund (musklerna! spänstigheten! "greyhounds are quizzical, sometimes shy, very sensitive and surprisingly gentle. They possess superior intelligence...") och vindlande italienska träd - de två bilder jag uteslutande (eh, nej) tillägnat min uppmärksamhet de senaste veckorna, vilket i sin tur leder fram till den tavla jag hoppas måla på medan jag sitter i en liten grön emmafotölj på en balkong och kikar ut över vattnet. Jag försöker gotta mig i faktumet att jag besitter större reserver än vad jag först trodde, men det går sådär. Mitt tålamod med tillvaron är snart slut.

♥ SAB-koden för kärlek skulle kunna vara G.096z. Why not? Jag känner mig blödigare än någonsin! Dock mer inne på Bloomsburygruppen och skummande fräsande vågor inför helgen v.17 som snyggt smälter samman med helgen v.18. Jag ser fram emot att upptäcka vem jag är när jag kommer ut på andra sidan av allt det här, om cirka sex veckor.

Tahiti

Jag har inte särskilt firat min födelsedag (23!), då det nästan inte finns någonting jag avskyr mer att göra. Alla jag känner vet detta, och lyder blint mina avfärdande gester. Dagen innan ackompanjerades jag dock hux flux av tre stiliga introverta italienska arkitektstudenter, som stämde upp i ett ambitiös Buon Compleanno! kl.00.01. Själva dagen D tillbringades i ljuv dvala.

cashed in : en svart portfolio (se nedan) som mäter 70x100 cm ; en Bookworm (Anobium punctatum)! den är äcklig men väldigt mjuk och söt ; en ganska oromantisk men praktisk trådlös-handsfree-Skypetelefon som verkligen kommer att användas.

Sedan åkte jag till högskolan i Borås och skrev tre mardrömstentor inom loppet av 21 timmar, och satt av åttatimmarsföreläsningar, och mådde riktigt dålig eftersom jag har någon sorts ambitiös nerv som inte tillåter mig att eventuellt skriva ig och sedan bara live through it. Minns egentligen mest resan dit eftersom det var första gången 2009 som jag kände doften av vått gräs, våt skog, våt sjö och blåst, när jag satt på pendeln med fönstret öppet, full av hopp (alltså, i tisdags). Vet egentligen inte hur (eller varför) jag försöker skriva om det, men det finns ingen (okej, lögn) funktion som jag uppskattar så mycket som doftminnet. Jag och Y vände oss samtidigt mot varandra, och hoppet låg i luften och det är någonting som jag starkt värdesätter eftersom jag har så litet av det just nu. Två dagar senare delade jag, Y och T en flaska whisky på vägen hem på samma tåg. Det kunde inte undvikas med några som helst medel. Då var allt det våta borta, och ersätt av den fadda doften av brända förhoppningar, som när man har lämnat locktången ikopplad för länge, så luktar allt som är jobbigt har jag kommit fram till.

[temporärt modebloggande i brist på akvareller]

Snubblade över ryske Vladimir Kush, via P.

Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till detta guilty pleasure. Känslan jag får när jag bläddrar genom arkivet med originalmålningar är tudelad och litet äcklad, eftersom majoriteten av motiven innehåller sådant som jag normalt inte tål: religiositet (alltså: jag har inget problem med religiösa motiv, ibland är de de bästa, men jag har alltså problem med religiositet och ljus som silar ner från himlen - i och för sig förutom när det är väldigt fint ljus som siler ner från en väldigt fin himmel) ; new-age ; en känsla av tackiness som ofta uppenbarar sig när jag tänker på olika underbart visuellt skräpiga affischer som prydde mina väggar när jag var liten (ni vet, de som fanns (och kanske fortfarande finns?) att köpa på typ Åhléns, Gallerix och olika marknader, de hade valar och vargflickor och stjärnor och planeter och världshav som motiv. Jag kommer ihåg att när jag blev för stor för sådant och istället skulle börja klistra upp idolbilder på olika män och kvinnor, så pillade jag varsamt bort häftmassan från baksidan av affischerna för att sedan spara dem i någon sorts pärm. Vet ej var den befinner sig längre, men det spelar ju ingen roll för nu jag har ju Vladimir! ... som innehar några accessoarer som alltid, alltid funkar på mig: motiv vari jag kan se vad jag tittar på ; symbolism ; bra nyanser och idéer ; svindlande höjder.

Så. Jag har sållat agnarna från vetet för den som är intresserad:

Full Moon Game ; Metamorphosis ; African Sonata ; Acrobat ; Arrival of the Flower Ship ; Departure of the Winged Ship ; Ocean Sprouts ; Wind ; Ripples On the Ocean ; Daisy Games


Helgen v.16 ägnas åt att städa inför flytten, konsten, och att vistas fritt med M och Ö.

I have not particularly been celebrating my 23rd birthday. Instead, I've been very friendly with mr Jack Daniels (of course: I do have a better taste than that!), and doing a lot of hard examinations at the university. In Sweden, spring is in the air and I'm trying to get my artiness on! ♥ kisses!

jag vill bara sitta här med benen i kors ...

... och varför vill jag det?

det är inte svårt att se:

för att du sitter bredvid förstås!

P.g.a. flytt, allmän misär och knackig ekonomi ska jag nu skiljas från några av mina darlings. Om du är intresserad kan du titta & bjuda (men tyvärr inte klämma) på dem här ♥

Jag säljer bland annat flertalet ytterkläder: kappa, dräkt och kavajer; tjusiga vintageklänningar; sekelskiftesnattlinnen; skira blusar; skor, m.m. Auktionerna pågår till och med den 21 och 22 april.

Happy bidding!

Bayros vs. Moore

För ett par dagar sedan bjöd Therese på litet naket, i form av den österrikiske tecknaren och grafikern Franz von Bayros ( ! ) fantastiskt detaljrika teckningar. Mest känd tycks han vara för sin portfolio à 15 teckningar, kallad "Tales at the Dressing Table" ...

... vilket fick mig att återigen återvända till min darling Alan Moore (not so fresh) och Melinda Gebbies grafiska roman Lost Girls, book 3 "The Great And Terrible", kapitel 22, vari managern Monsieur Rougeur har plockat fram hotell Himmelgarten's skandalösa vita bok (vilket ju måste syfta till Cocteau's Le livre blanc) och engagerar de kvarvarande gästerna i högläsning (with some exxxtra!). Samtidigt som de lästa sidorna ur boken exponeras på sidornas övre del, diskuteras de inunder:

Wendy - Which chapter shall you read to us? The Oscar Wilde tale with the Schiele illustrations was quite marvelous ... though probably not Wilde's work.

Rougeur - You think that my collection is not genuine? Ah, Mademoiselle, you wound me. See if you like this one, by a young writer called Pierre Loüys, with plates by the Marquis von Bayros. It is very wicked. Listen to this ...

[...]

Wendy - Goodness, what an unutterably filthy tale. Doesn't the illustrator that you mentioned, Franz von Bayros, live around this region somewhere?

Rougeur - He does. I visited him when there drawings were commissioned. Monsieur Loüys added his writings later. Once I am securely lodged inside little Helena here, I shall continue. [...] Ah, Oui. That is much, much better. Now, where were we ...?

Texterna till 'boken i boken' är skrivna av Pierre Louÿ (supermysigt porträtt här, av Henry Bataill!), en sorts Art Nouveau:isk omtagning av Robert Crumb's incestuösa fars "Joe Blow", och Gebbies imitation (se bilderna nedan) av von Bayros tecknarstil är fenomenal. Att Moore lånar hej vilt är ju ingen överraskning: bara i LG ryms en uppsjö av konstärliga och litterära hänvisningar, såsom till Aubrey Beardsley, Egon Schiele och Alphonse Mucha - för att nämna några.

"That probably will be the chapter that gets us burned," Moore jokes. "We've accompanied it with a narrative that is allegedly by Pierre Louÿs. This is stuff that appears in the later parts of the book, because we figured that, really, if any genre should build to a climax, it has to be pornography. We set ourselves this goal of doing something that works as art and as literature; however, with pornography, you have the problem of a kind of brain-genitalia blood balance. If all the blood rushes to your head, it's probably nowhere else."

---

För den som eventuellt fått blodad tand finns mer läsning om detta och annat hos ImageSexT: A Roundtable on Lost Girls:

Introduction, av Philip Sandifer

Down the Rabbit Hole, av Kenneth Kidd

A Magical Realism of the Fuck, av Tof Eklund

A Review and a Response, av Charles Hatfield

History, Pornography and Lost Girls, av Meredith Collins

Ser ni handen längst ner till höger? Den håller i boken-i-boken-i-boken, skulle man kunna säga.

Apa!

This entry has absolutely nothing to do with sex.


Patsy - Yeah, but is it art, Eddy?
Edina - No, Pats, it's my father.
Patsy - You sure?
Edina - I think so, I just never seen him in a suit before.

Oh, the humanity! // en kortvarig förlovning

(klicka för större)

Vi hade först tänkt att fylla i "is engaged" som civilstatus, för att 24 timmar senare plötsligt vara "... is now singel", men då jag avskyr allt vad internet-out:ing heter, fick detta duga. Ha! Ja, större delen av dygnet så är det mina egna skämt jag skrattar åt. Vi har väldigt roligt, jag och jag - ett långt och underbart liv tillsammans...

Annars då? Hur ska du fira världsautismdagen?

xoxo ♥