"The wave" är tveklöst min darling, dels för att den är gravt inspirerad av japanske Katsushika Hokusai The Great Wave off Kanagawa (1832), men också för att den tog lång tid att göra. Illustrationen syftar på sexuellt klimax, med vågornas stormande liv i bakgrunden, och _lugnet efter stormen_ i förgrunden, näckrosornas droppar rubbas inte, och det enda som lämnas till eftervärlden är ringarna på vattnet.
Denna inspirerades av George Batailles stora svarta klassiker Histoire de l'oeil (1928) om två ungdomars erotiska delirium: och då särskilt öppningsscenen där Simone, endast iklädd svart förkläde, stärkkrage och svarta silkesstrumpor blöter sig i kattens mjölkskål. Utgiven på Vertigo Förlag, väl värd att kolla upp.
(klicka för större)
Dagen då jag tecknade denna var i slutet av juli då himlen hängde tung av värme och åska, och jag hade såklart Tove Janssons Kometen kommer (1968) - min favorit jämte Pappan och havet (1965) och Farlig midsommar (1954) - uppslagen. När jag växte upp var det - ifråga om såväl det lyriska som det visuella - Tove som gällde. Tove och Elsa (Beskow). Vilka namn, liksom. Bägge associerar jag till tunga läsupplevelser: Janssons landskap, resor, familjefigurer och domedagsprofeter var minst lika farliga, främmande men ändå nära som Beskows livliga krukväxter, ogräs, påfrestande blåbärspojkar, den gnistrande vinterfarbror och de färgglada tanterna.
(klicka för större)