(klicka för större)En skrynklig inscanning av en artikel som publicerades söndagen 3/5, om mig och skulptören Lena Ståhl. Just i dag tycker jag varken att jag är en del i någon särskilt konstnärlig värld, eller gjort något aktivt vägval varken till eller från denna värld. Min ängsliga passion bländar mig som gula och vita flackande ljus vid sidan av en motorväg, och jag kikar passivt ut på den genom rutan som rör sig framåt framåt, jag känner mig eftertänksam och tänker att det kanske är bra, just nu. Faktumet att den (alltså, min) konstnärliga utbildning lyser i sin frånvaro flåsar mig trots allt ständigt i nacken, som en annan hjort som vägrar flytta sig för fordonets framfart. Det är också bra, att vägra flytta sig ur vägen för sina egna små bekymmer.
(klicka för större)
An article in which me and sculptor Lena Ståhl briefly discuss our different paths into making our art, lack of money and tons of inspiration.
7 kommentarer:
jag gillar grejen om kopparna!
fin artikel.
niclas - Tack!
Kuriosa: när jag var yngre och bodde hemma så hände det ett flertal gånger att min pappa misstog glas med röd akvarell utblandat med vatten, för hallonsaft. Han är ännu i livet.
Hej,
jag hittade hit tack vare artikeln i NA. Inte vet jag hur stor betydelse det har med konstnärlig utbildning, men jag gillar bloggar som inspirerar till skapande!
desiree - Hej! Tror det beror litet på vad man vill uppnå, hur man vill utvecklas och vilket sorts stöd man vill ha i processen. Ja, inspirationsbloggar är väldigt kul.
Jag tänkte mest tipsa om en fin liten sida som sätter igång kreativiteten i mig;
http://labs.ideeinc.com/multicolr/
jag hoppas att det är väl med dig.
Kram!
Så fint! du är värd all uppmärksamhet. Du inspirerar mer än du tror :)
rosita - Vilken underbar sida, jag har suttit med den i flera timmar nu! <3
victoria - Tack ,fina du! Vad glad jag blir.
Skicka en kommentar