Tahiti

Jag har inte särskilt firat min födelsedag (23!), då det nästan inte finns någonting jag avskyr mer att göra. Alla jag känner vet detta, och lyder blint mina avfärdande gester. Dagen innan ackompanjerades jag dock hux flux av tre stiliga introverta italienska arkitektstudenter, som stämde upp i ett ambitiös Buon Compleanno! kl.00.01. Själva dagen D tillbringades i ljuv dvala.

cashed in : en svart portfolio (se nedan) som mäter 70x100 cm ; en Bookworm (Anobium punctatum)! den är äcklig men väldigt mjuk och söt ; en ganska oromantisk men praktisk trådlös-handsfree-Skypetelefon som verkligen kommer att användas.

Sedan åkte jag till högskolan i Borås och skrev tre mardrömstentor inom loppet av 21 timmar, och satt av åttatimmarsföreläsningar, och mådde riktigt dålig eftersom jag har någon sorts ambitiös nerv som inte tillåter mig att eventuellt skriva ig och sedan bara live through it. Minns egentligen mest resan dit eftersom det var första gången 2009 som jag kände doften av vått gräs, våt skog, våt sjö och blåst, när jag satt på pendeln med fönstret öppet, full av hopp (alltså, i tisdags). Vet egentligen inte hur (eller varför) jag försöker skriva om det, men det finns ingen (okej, lögn) funktion som jag uppskattar så mycket som doftminnet. Jag och Y vände oss samtidigt mot varandra, och hoppet låg i luften och det är någonting som jag starkt värdesätter eftersom jag har så litet av det just nu. Två dagar senare delade jag, Y och T en flaska whisky på vägen hem på samma tåg. Det kunde inte undvikas med några som helst medel. Då var allt det våta borta, och ersätt av den fadda doften av brända förhoppningar, som när man har lämnat locktången ikopplad för länge, så luktar allt som är jobbigt har jag kommit fram till.

[temporärt modebloggande i brist på akvareller]

Snubblade över ryske Vladimir Kush, via P.

Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till detta guilty pleasure. Känslan jag får när jag bläddrar genom arkivet med originalmålningar är tudelad och litet äcklad, eftersom majoriteten av motiven innehåller sådant som jag normalt inte tål: religiositet (alltså: jag har inget problem med religiösa motiv, ibland är de de bästa, men jag har alltså problem med religiositet och ljus som silar ner från himlen - i och för sig förutom när det är väldigt fint ljus som siler ner från en väldigt fin himmel) ; new-age ; en känsla av tackiness som ofta uppenbarar sig när jag tänker på olika underbart visuellt skräpiga affischer som prydde mina väggar när jag var liten (ni vet, de som fanns (och kanske fortfarande finns?) att köpa på typ Åhléns, Gallerix och olika marknader, de hade valar och vargflickor och stjärnor och planeter och världshav som motiv. Jag kommer ihåg att när jag blev för stor för sådant och istället skulle börja klistra upp idolbilder på olika män och kvinnor, så pillade jag varsamt bort häftmassan från baksidan av affischerna för att sedan spara dem i någon sorts pärm. Vet ej var den befinner sig längre, men det spelar ju ingen roll för nu jag har ju Vladimir! ... som innehar några accessoarer som alltid, alltid funkar på mig: motiv vari jag kan se vad jag tittar på ; symbolism ; bra nyanser och idéer ; svindlande höjder.

Så. Jag har sållat agnarna från vetet för den som är intresserad:

Full Moon Game ; Metamorphosis ; African Sonata ; Acrobat ; Arrival of the Flower Ship ; Departure of the Winged Ship ; Ocean Sprouts ; Wind ; Ripples On the Ocean ; Daisy Games


Helgen v.16 ägnas åt att städa inför flytten, konsten, och att vistas fritt med M och Ö.

I have not particularly been celebrating my 23rd birthday. Instead, I've been very friendly with mr Jack Daniels (of course: I do have a better taste than that!), and doing a lot of hard examinations at the university. In Sweden, spring is in the air and I'm trying to get my artiness on! ♥ kisses!