torsdag 25 september 2008

1930 ♥ in Sicily, women are more dangerous than shotguns

(klicka för större)

I helgen fyllde Åke ("för han är min soldat, någonstans i Sverige...", så sjöng vi) 30-år, vilket firades av med stor fest i 1930-talets tecken, på en gård med dansbana mitt ute i skogen. Kartor ritades; hemliga uppdrag utfördes; tal hölls; kortfilmer spelades in; danser koreograferades; maffiapistoler avfyrades på italienska; och jag var långt mycket gladare än vad jag ser ut på dessa trötta foton (det var ju trots allt depression)

(klicka för större)


This weekend a sweet friend of mine celebrated his 30s birthday in a townhouse, with an open-air dance-floor, in the middle of the woods. Maps were drawn; secret missions were accomplished; speeches were held; short horrorflicks were recorded; dances were choreographed; mafia-guns were fired in italian; and I was far more happy than what is displayed on these tired photographes (but hey, we're dealing with the Great Depression here..)

4 kommentarer:

vallmovild sa...

vilken vacker klädkombination. din mössa/basker är helt enkelt bedårande, vad kommer den från?

Sofie Violett sa...

vallmovild - åh tack! ♥ jag har dock ingen aning om den kan kvala in som 30-tals stil, har väldigt dålig koll :/ Mössan är från Noa Noa. Ps. Honey, jag har inte kommit in på din blogg de senaste veckorna, hur får man tillträde?

vallmovild sa...

varsågod ♥! äh inte jag heller, man behöver inte vara så noga, folk klädde sig olika även på 30-talet. säkert hade någon en liknande mössa. åh, noa noa, det anade jag. tyvärr är området runt mig väldigt noa noa-fattigt. jag får helt enkelt virka mig en egen.

min blogg ligger och sover. endast jag har tillträde. jag vet inte om jag vill ha den kvar eller ej. på sistone har den mest känts som ett stressmoment. fast jag tycker om den. men just nu är det någon slags hatkärlek jag inte kan sätta ord på. jag måste nog vila ett slag och fundera på hur jag ska förhålla mig till bloggeriet. är inte förtjust i att visas offentligt egentligen, så en blogg är emot min natur. men samtidigt kan den bli något eget, vackert och fint. varje gång jag läser din blogg vill jag öppna upp, du inspirerar. men, tiden räcker inte så långt just nu. allt är så nytt och intensivt på min skola. folk som kräver umgänge, symaskiner som ska putsas, skjortor som ska sys. underbart roligt, underbart tidskrävande. ja, nu fick du en hel historia. om/när jag visar mig igen blir du den förste att veta.

Sofie Violett sa...

vallmovild - Det offentliga elementet är tveklöst en stor nackdel, kan verkligen förstå att vissa bloggar börjar "tappa bort" sig själva efter ett tag. Låt oss vänta ett par år, och sedan iaktta den nya utbildningen för bloggpsykiatrerna frodas. Skjortor och symaskiner och umgänge, det låter mer spännande än ett stycke html ♥